no2hormonedisruptingchemicals.org
EN - ES - DE - FR - SV - NL - DA

DERAS FRÅGOR, VÅRA SVAR

Alternativ för att fastställa hormonstörande egenskaper

Färdplanen för hormonstörande kemikalier definierar fyra olika alternativ till kriterier för att identifiera vilka kemikalier som har hormonstörande egenskaper. Nedanför finns det ett svar till varje alternativ.

FÖRSLAG 1: Övergångskriterierna fortsätter att gälla.

Info Detta motsvarar frågorna 2.1.1, 2.1.2 och 2.1.3 i EUs allmänna konsultation

Det finns tre tekniska frågor angående förslag 1 som vi valt att svarar ’nej’ på. Om du vill svara ’ja’, vänligen svara på konsultationen via EU Kommissionens websida.

  • Nej, jag har inte gjort någon, och är inte heller medveten om någon, utredning av ämnen som skulle identifieras som hormonstörande ämnen enligt förslag 1.
  • Nej, jag är inte medveten om någon utredning av substitutionsmöjligheten av de (enligt förslag 1) identifierade ämnena.
  • Nej, jag är inte medveten om någon utredning av den socioekonomiska effekten av att de (enligt förslag 1) identifierade ämnena reglerades utan ytterligare riskanalys.

Detta förslag innebär att vissa hormonstörande ämnen kommer bli förbisedda.

Jag stödjer inte förslag 1. 

Förslag 1 innebär att övergångskriterierna i växtskyddsförordningen (PPPR) and biocidförordningen (BPR) fortsätter att gälla. Dessa är de enda lagarna i EU som säger att om ett ämne är hormonstörande får det inte användas inom EU. 

Men alla hormonstörande ämnen behöver identifieras, oavsett om det är ett bekämpningsmedel, biocid (t.ex. konserveringsmedel), används i kosmetika, i matförpackningar, i barnens leksaker eller någon annanstans. 

Därför behövs vetenskapligt uppbyggda kriterier för att identifiera hormonstörande ämnen i alla EUs lagar, vilket förslag 1 inte ger. 

Dessutom kommer förslag 1 inte att skydda människor tillräckligt bra, då hormonstörande ämnen som inte orsakar cancer eller stör reproduktionen förbises, vilket gör att ämnen som påverkar hjärnan eller metabolismen och orsaka mentala sjukdomar, diabetes eller övervikt fortfarande får användas.

Detta motsvarar fråga 2.1.4 i EUs allmännakonsultation

FÖRSLAG 2: Använda definitionen från Världshälsoorganisationens Internationella program om kemikaliesäkerhet (WHO/IPCS)för att identifiera hormonstörande ämnen (identifiering av faror)

Info Detta motsvarar frågorna 2.2.1, 2.2.2 och 2.2.3 i EUs allmänna konsultation

Det finns tre tekniska frågor angående förslag 2 som vi valt att svarar ’nej’ på. Om du vill svara ’ja’, vänligen svara på konsultationen via EU Kommissionens websida.

  • Nej, jag har inte gjort någon, och är inte heller medveten om någon, utredning av ämnen som skulle identifieras som hormonstörande ämnen enligt förslag 2.
  • Nej, jag är inte medveten om någon utredning av substitutionsmöjligheten av de (enligt förslag 2) identifierade ämnena.
  • Nej, jag är inte medveten om någon utredning av den socioekonomiska effekten av att de (enligt förslag 2) identifierade ämnena reglerades utan ytterligare riskanalys. 

Detta förslag bortser från “potentiellt hormonstörande ämnen”.

Jag stödjer inte förslag 2.

I förslag 2 kommer definitionen från Världshälsoorganisationens Internationella program om kemikaliesäkerhet (WHO/IPCS) för att identifiera bekräftade hormonstörande ämnen att gälla. Men förslaget utelämnar WHOs definition av ‘potentiella hormonstörande ämnen’. Genom att endast använda definitionen av bekräftade hormonstörande ämnen blir det en situation där allt är svart eller vitt, vilket omöjliggör fullständiga och effektiva beaktande av de senaste rönen inom forskningen. Denna avhuggna definition skulle också utelämna alla ämnen som behöver undersökas närmre för att avgöra om de är hormonstörande eller inte.

EUs växtskydds- och biocidlagar syftar till att förbjuda både bekräftade och potentiella hormonstörande ämnen, då lagtexten lyder ‘kan orsaka allvarliga effekter’. Därför behöver vi en definition som inte bara gäller bekräftade hormonstörande ämnen.

Den värdsledande vetenskapliga rapporten “Senaste rönen om hormonstörande ämnen 2012” från WHO och United Nations Environment Programme (UNEP) betonar att hormonstörande ämnen är ett globalt hot mot människors hälsa och ekosystemen. Därför måste vi kunna skilja på bekräftade och potentiella hormonstörande ämnen och undersöka de potentiella hormonstörande ämnen tills de antingen blir bekräftade eller befrias från misstanken. 

Detta motsvarar fråga 2.2.4 i EUs allmänna konsultation

FÖRSLAG 3: Använda WHO/IPCS definition för att identifiera hormonstörande ämnen och kategorisera dem baserat på styrkan av bevis. 

Info Detta motsvarar frågorna 2.3.1, 2.3.2 och 2.3.3 i EUs allmänna konsultation

Det finns tre tekniska frågor angående förslag 3 som vi valt att svarar ’nej’ på. Om du vill svara ’ja’, vänligen svara på konsultationen via EU Kommissionens websida.

  • Nej, jag har inte gjort någon, och är inte heller medveten om någon, utredning av ämnen som skulle identifieras som hormonstörande ämnen enligt förslag 3.
  • Nej, jag är inte medveten om någon utredning av substitutionsmöjligheten av de (enligt förslag 3) identifierade ämnena.
  • Nej, jag är inte medveten om någon utredning av den socioekonomiska effekten av att de (enligt förslag 3) identifierade ämnena reglerades utan ytterligare riskanalys. 

Det bästa förslaget för att skydda allmänhetens hälsa.

Jag stödjer förslag 3.

I förslag 3 skulle WHO/IPCS definition för att identifiera hormonstörande ämnen gälla, med tillägget av tre kategorier (bekräftade, misstänkta och potentiella hormonstörande ämnen). Dessa kategorier gör det väldigt transparant och speglar de olika tillgängliga vetenskapliga bevisbördorna. Detta förslag kan användas för att på ett korrekt sätt ranka ett givet ämne beroende på tillgänglig data. Det möjliggör en effektiv och ändamålsenlig användning av resurser genom att fokusera lagstiftningsåtgärder där de behövs – olika beroende på hur ämnet kategoriserats. Dock måste det belysas att WHOs definition är en vetenskaplig arbetsdefinition och inte en lagstadgad definition. Lagtexten i t.ex. förordning 1107/2009 talar om bekämpningsmedel med hormonstörande egenskaper som ‘kan orsaka allvarliga effekter’.

Detta förslag liknar nuvarande metoder att ranka ämnen, t.ex. hur cancerogena ämnen klassificeras. Det möjliggör även reglering av hormonstörande ämnen beroende på hur de används (livsmedelsförpackningar, bekämpningsmedel, kosmetika osv.)

De första två kategorierna (bekräftade och misstänkta) skulle användas för lagstiftning. Den tredje kategorin (potentiella) är viktig för att få industrin att samla mer information om de potentiellt farliga (hormonstörande) egenskaperna. Denna ytterligare information hjälper till vid bedömningen om de ska uppgraderas (till misstänkt eller bekräftad) eller helt frias från misstanke.

När man placerar ämnen i olika kategorier är det viktigt att inte ha ribban för bevis för högt satt. Att vänta tills dess vi har fullständig kunskap, innebär en risk att man agerar för sent för att undvika sjukdom och rädda liv (som det hände med asbest t.ex.). EUs lagstiftning har klargjort att vi inte kan kosta på oss att vänta på fullständiga bevis, genom ordvalen i biocid och växtskyddsförordningen ’kan orsaka allvarliga effekter’, istället för att bara förbjuda bekräftade hormonstörande ämnen.

Processen att kategorisera ämnen kan bara bli framgångsrik om kriterierna för att fastställa hormonstörande effekter används på ett strikt vetenskapligt sätt. Det finns för många exempel inom nuvarande rättslig bedömning där oro för ett ämne bagatelliseras då man tvivlat på hur relevant det är för människor, utan att man haft stöd för det från vetenskapen.

Mänskligheten står inför en ökad andel hormonrelaterade sjukdomar, så vad EU-Kommissionen måste göra är att fastställa ett system som leder till en minskning av exponeringen av hormonstörande ämnen, för att förebygga dessa sjukdomar. Att använda sig av kategorier är en sofistikerad, kraftfull och nödvändig del av ett sådant system.

Detta motsvarar fråga 2.3.4 i EUs allmänna konsultation

FÖRSLAG 4: Använda WHO/IPCS definition för att identifiera hormonstörande ämnen och inkludera potens.

Info Detta motsvarar frågorna 2.4.1, 2.4.2 och 2.4.3 i EUs allmänna konsultation

Det finns tre tekniska frågor angående förslag 3 som vi valt att svarar ’nej’ på. Om du vill svara ’ja’, vänligen svara på konsultationen via EU Kommissionens websida.

  • Nej, jag har inte gjort någon, och är inte heller medveten om någon, utredning av ämnen som skulle identifieras som hormonstörande ämnen enligt förslag 3.
  • Nej, jag är inte medveten om någon utredning av substitutionsmöjligheten av de (enligt förslag 3) identifierade ämnena.
  • Nej, jag är inte medveten om någon utredning av den socioekonomiska effekten av att de (enligt förslag 3) identifierade ämnena reglerades utan ytterligare riskanalys.

Absolut inte. Värsta förslaget.

Jag stödjer inte förslag 4.

I förslag 4 blir det WHO/IPCS definition för att identifiera hormonstörande ämne som gäller, med tillägget av en potens-tröskelvärde.  Detta förslag är vetenskapligt bristfälligt och strider mot de råd som EU Kommissionen fick via underlagsrapporterna från Joint Research Centre (JRC) och European Food Safety Agency (EFSA). Detta förslag föredras av bekämpningsmedel och kemiföretagen, vilka effektivt vill minimera antalet kemikalier som regleras på marknaden. Men identifieringen av hormonstörande ämnen bör identifiera ALLA hormonstörande ämnen som påverkar vår hälsa negativt, inte bara några, vilket skulle bli fallet om hänsyn till potens togs.

Potens används inte för att identifiera ämnen som kan orsaka cancer eller är reproduktionstoxiska, och detsamma bör gälla för hormonstörande ämnen

Hormonstörande ämnen kan variera i hur starkt de påverkar olika delar av kroppen och olika hormonsystem. Så att förlita sig på selektivitetstest för potens kan göra att visa hormonstörande ämnen inte identifieras trots att de är skadliga för hälsan. Ett exempel, ett hormonstörande ämne kan påverka det kvinnliga hormonsignalsystemet svagt negativt, men starkt negativt påverka hjärnans utveckling. Vidare är många djur i våra ekosystem exponerade för hormonstörande ämnen, men potensen kan variera dramatiskt mellan olika arter – so att använda potens kan inte på ett trovärdigt sätt skydda människor och djur.

Industrins protokollstudier ger ofta testdjur väldigt höga, orealistiska doser av ämnet som är under granskning och inkluderar inte många låga doser. Men de effekter som visas vid höga doser kommer klassas som irrelevanta om potenskriteriet används. Och eftersom effekterna inte har blivit ordentligt undersökta över ett brett spektra av låga doser och effekten man letar efter kanske inte representerar de mest känsliga effekterna, kan även ganska potenta ämnen missas. Därför ska en potens-tröskelvärde inte inkluderas i kriterierna för hormonstörande ämnen.

Under de mest känsliga perioderna, så som under fostrets utvecklingsstadier, kan även extremt små mängder av ”svagt” hormonstörande ämnen bidra till dålig hälsa, speciellt senare i livet.

Människor och djur exponeras för många olika hormonstörande ämnen från många olika källor och vetenskapen har visat att hormonstörande ämnen kan samverkan och leda till farliga cocktaileffekter. Att inte identifiera ”lågpotenta” hormonstörande ämnen skulle hindra alla försök att beskriva hälsoriskerna orsakade av upprepad exponering av dessa hormonstörande ämnen.

Därför är förslag 4 absolut oacceptabelt som kriterier för att identifiera hormonstörande ämnen eftersom det skulle leda till att hormonstörande ämnen som kan allvarligt påverka hälsan inte blir identifierade och begränsade.

Detta motsvarar fråga 2.3.4 i EUs allmänna konsultation

Förslag till process för beslut om lagar och regler

Ska vi ändra på demokratiskt överrenskomna lagar?

Det finns tre förslag på metoder för regulatorisk beslutsfattning. Förslag A, ingen ändring av nuvarande villkor i biocid- och växtskyddsförordningarna. Förslag B, introduktion av ytterligare riskanalyser, när nödvändigt och önskvärt att minska eventuella socioekonomiska effekter. Förslag C, introduktion av ytterligare socioekonomiska analyser, när nödvändigt och önskvärt att förebygga allvarliga socioekonomiska effekter. 

Info Detta motsvarar frågorna 3.1 och 3.2  i EUs allmänna konsultation


Det finns två tekniska frågor i denna sektion som vi valt att svarar ’nej’ på. Om du vill svara ’ja’, vänligen svara på konsultationen via EU Kommissionens websida.

  • Nej, jag har inte gjort någon, och är inte heller medveten om någon, utredning som använder sig av någon av de tre föreslagna processer för beslut om lagar och regler (förslag A-C) för ämnen som identifierats som hormonstörande genom något av de föreslagna definitionskriterierna (förslag 1-4).
  • Nej, jag har inte gjort någon, och är inte heller medveten om någon, utredning av den socioekonomiska effekten som använder sig av någon av de tre föreslagna processer för beslut om lagar och regler (förslag A-C) för ämnen som identifierats som hormonstörande genom något av de föreslagna definitionskriterierna (förslag 1-4).

Om konsultationsformuläret hade tillåtit det, skulle jag ha visat mitt stöd för förslag A; inga lagändringar.

Vad mer behöver göras?

Lösningen i ett nötskal

Lösningen är att genom övertygande handlingskraft sätta EUs lagar i verket, samt förbättra och göra nya lagar, för att minska alla våras exponering för hormonstörande ämnen. Kriterier som otvivelaktigt identifierar alla hormonstörande ämnen, utan ett potens-filter, möjliggör för EU att effektivt ta itu med hoten om långsiktiga hälso- och miljöskador orsakade av hormonstörande ämnen.

Hormonstörande ämnen är ett hot för vårt samhälles nuvarande och framtida hälsa och välfärd. Europa borde ta en ledande roll i att lagstifta om hormonstörande ämnen, då det skulle stimulera innovation så att alla industrier i olika sektorer utvecklars och använder bättre och säkrare alternativ. På det sättet kan Europas industrier försäkra sig om sin andel av den ökande marknaden för säkra produkter och flytta fram sina positioner vad gäller hållbar produktion av varor och hållbart jordbruk.
 

Jag tycker att denna allmänna konsultation inte riktar sig till allmänheten.

Denna konsultation riktar sig till industrisektorn och ignorerar viktiga frågor för invånare, samhällen och företag som vill byta ut hormonstörande ämnen mot säkrare alternative. Exempel på frågor som inte ställs är: Vilka fördelar skulle striktare kontroller av hormonstörande ämnen ge?  Hur mycket skulle vi spara i lägre sjukvårdskostnader? Vilka affärsmöjligheter finns för innovativa lösningar?
 

Jag tycker att mikro- och makroekonomiska, sociala, politiska och miljömässiga fördelarna av att minska vår exponering av hormonstörande ämnen skulle inkluderas i konsekvensanalysen.

Följande rapporter och studier har försökt göra en kostnadsberäkning för vad hormonstörande ämnen kostar samhället. Dessa rapporter bör tas med i beaktning i Kommissionens konsekvensanalys:

 

Jag anser att beslutsförslag A, ingen ändring av lagen, är det bästa alternativet.

Jag motsätter mig förslag B och C, att göra ändringar i EUs gällande lagar. Dessa är oacceptabla då de skulle underminera de demokratiskt beslutade reglerna i biocid och växtskyddsförordningarna som EU parlamentet och nationella myndigheter röstade fram 2009.

EUs biocid och växtskyddsförordningar innehåller redan bestämmelser för undantag, så inga ändringar är nödvändiga eller användbara.
 

Jag anser att myndigheterna ska agera utifrån befintliga vetenskapliga bevis.

Vetenskapsmän har upprepade gånger uttryckt oro för hormonstörande ämnen, eftersom det är sannolikt att dessa bidrar till den dramatiska ökning av allvarliga sjukdomar och hälsoeffekter, som reproduktions- och fertilitetsproblem, bröst-, prostata- och testikelcancer, effekter på hjärnans utveckling och nervsjukdomar, fetma och diabetes.

Nya biologiska studier från hela Europa visar att människor generellt har flera farliga kemikalier i sig. Speciell hänsyn borde tas för att minska exponeringen innan och under graviditet, hos små barn samt under puberteten. 

Många människor kommer I kontakt med hormonstörande ämnen dagligen genom konsumentprodukter, inomhusluften, vatten, mat eller från arbetsplatsen. Djur och natur påverkas också negativt av exponeringen för hormonstörande ämnen genom försämrad fortplantning och utveckling, vilket har rapporterats för manga arter bl.a. fiskar, fåglar, uttrar och även isbjörnar.

Följande studie visar på halterna av vissa farliga kemikalier, bland dem flera hormonstörande ämnen, i urin och hår hos barn och deras mödrar.

 

Detta motsvarar fråga 4.1 – Tillhandahåll all annan data och information som kan hjälpa Kommissionen att utföra konsekvensanalysen i EUs allmänna konsultation

Mer information

 

EDC-Free Europe (Europa fritt från hormonstörande kemikalier) kampanjen med information på engelska

 

Länkar till mer information (på engelska)

 

Länkar till information på svenska

 

Svenska organisation som arbetar för ett Europa fritt från hormonstörande ämnen

 

Andra sätt att agera!